tomankerstal

Det handlar om små detaljer, så som att vara på rätt plats vid rätt tillfälle och även att ta rätt beslut vid rätt tillfälle!

Att våga se sig själv överst, att våga tror att dom andra är lite tröttare än vad du själv är eller rättare sagt att tro att man är lite piggare än vad alla andra är!

I dagens skidåkning är det så jämnt att det nästan inte går att åka ifrån någon på ren fysisk överkapacitet utan det är så många små detaljer som kan vara avgörande!

För att vinna Vasaloppet krävs det att allt är perfekt! Allt från skidor, kost, vätska och att man är i sitt livs form, allt måste verkligen stämma in.

Man får inte lämna något åt slumpen, allt du kan påverka måste du ta vara på. Är du två gubbar bakom han som rycker så kan de vara kört, det räcker med att du har en åkare emellan som inte orkar täppa igen luckan. De gäller alltså vara med!

Man vinner inte ett Vasalopp om man inte har skallen med sig. Ju tröttare du är ju svårare är det att ta rätt beslut, jag tror det är då de bästa skidåkarna träder fram, de som klarar av att tänka klart och rätt när de är riktigt trötta, det är även de som står överst i slutändan...
Det är ingen slump att Northug ofta vinner masstarter, han tar rätt beslut hela tiden vilket gör att han ser till att vara på rätt ställe när medaljerna ska fördelas!! 

Jag har en lång väg att gå och det är många berg och dalar man ska ta sig igenom innan man en vacker dag står överst!


Jag tror att mentalträning kan göra att man tar stora steg mot sitt slutmål!!!! En dag kanske jag kommer stå där mittemellan allt jag någonsin drömt om och avgrunden.

Kanske vräkte snön ner över vinnare och förlorare, kommer ödet vara större än alla andra? Eller kommer du kunna påverka vad som sker? 

Jag tror att man kan påverka slutresultatet, allt är upp till dig själv att se till att marginalerna är på din sida!!!


http://www.youtube.com/watch?v=BqSXNKMSPSE

Det var minus 20 grader, riktigt kärv snö och skidorna gick gristungt. Redan på uppvärmningen gjorde jag och Jens Lundgren glidtest i en liten backe, jag gled ca 10 meter kortare. Då förstod jag att det var kört för dagen men någonstans hoppades jag på att det kanske bara var i låga farter som mina skidor dog fort.

Jag sa till Magnus att -"Idag vinner jag inte".. kanske dålig inställning inför ett lopp?! Men vem som helst förstår ju att man vinner inte ett långlopp med så kassa skidor. Starten gick i rätt okej tempo och den första backen gick riktigt bra men sen när vi väl var ute på myrarna kände jag att jag fick slita som ett djur för att hänga med.

När vi väl kom till andra backen så blev det ett rejält ryck och där tog min tätkänning slut och jag såg dem inget mer i loppet. Det fanns inte en chans att jag kunde svara, jag blev så fruktansvärt besviken på mig själv så jag höll på att bryta ihop.

Tankarna gick till Vasaloppet, går det så här då så bryter jag ihop på riktigt. Jag ville faktiskt bryta efter några km men någonting sa mig att jag måste iaf göra det bästa av situation och ta mig i mål..

Jag kom i mål som nummer 8, riktigt ledsen och besviken på mig själv.

Nu till helgen ska jag åka Evertsbergsrännet och Gavleloppet. Jag hoppas att det går bättre och att jag kommer i form till Vasaloppet..

Ha en bra dag så ses vi i spåret!!!


 

I Söndags tog jag ett stor kliv fram i min skidkärriär då jag åkte riktigt bra i Norbärke Ski Marathon och blev 7:a, bara 6 minuter efter segraren Erik Eriksson.
Loppet började inte alls bra för mig då det var massa folk som tror att dom åker fortare än vad dom kan och bara blir i vägen...tyvärr så tappade jag tätklungan omgående och fick göra mitt eget lopp.

Efter ett par kilometer fick jag sällskap och jag hakade på och bet mig fast i ryggen och kämpade mig kvar där...
Vi hjälptes åt att dra för att inte tappa för mycket på täten, vi låg ihop hela loppet och spurtade om platserna 7-8.

Detta lopp gjorde att jag seedade in mig i Elitledet.
Att få stå i Elitledet är stort för mig då jag kommer att få stå med dom stora pojkarna :)
Jag anser att klivet in i Elitledet är en av de största kliven i min skidkärriär hittills..

Till helgen är de Harsa ski och då är målet att vinna.
De kommer att bli stenhårt men ja ska försöka...

Ha de bra så ses vi i Sälen =)

Förlåt att det var ett tag sen...:(

Träningen den sista tiden har varit både bra och dålig.
Det började med en kanonvecka med Jens och med bara ett misslyckat pass. Totalt skidade vi ihop 24 timmar den veckan, vilket är klart godkänt :)

Sedan bar det iväg utför och nu har jag bara tränat 14 timmar på 14 dagar..bara å bara, det är i snitt en timme om dagen men det känns som att det verkligen blivit klent med träning.

Nu bär det av till Bruksvallarna igen för andra gången å det ska bli kul att få gå på snö igen...nu ska jag försöka lära mig staka som en riktig karl!! Men det blir nog svårt....

Säsongspremiär på Söndag..15 km skate. Jag skiter i resultatet och tar det som bra träning bara. Det är ju i skate och min första h21 tävling...

Det var allt för denna gång..Hej då!

Många har viljan att bli bäst, men hur många har viljan att lägga ner all den tiden för att bli bäst?
Jag tror de är många färre iaf. För att bli bäst måste du offra en del på vägen och samtidigt uppleva en smärta som du inte har förstånd att tänka på ens.
När de gör som mest ont är de väldigt lätt att slå av lite lite grann. Hur ska man lära sig att pressa sig ännu hårdare och lära sig plåga sig själv och flytta gränser?
Jag tror det mest sitter i huvudet och när de är som värst och de gör som mest ont och mjölksyran börjar rinna ur öronen så måste man kunna ta fram de lilla extra och komma ihåg varför man gör de och att målet att bli bäst en dag måste vara så stark att man övervinner känslan av trötthet och inte låta kroppen ge sig...
När de handla om att pressa sig själv så tror jag Per Elofsson är en kille som hade just talang och mental styrka för att pressa sig själv...

Jag är inne i en jätte jobbig period nu där allt bara går tungt, men när ja vänder på detta så kommer ja vara i grym form :) PS: OM jag vänder på de!!!



If You Can Dream It You Can Made It

Nu har jag varit och snurrat 3 dagar i Torsbys andra stolthet och den första har inte med skidor att göra.

De var 3 mycket givande dagar och jag passa på att träna mycket teknik. Jag tycker personligen att de gick bättre å bättre för varje dag..
De som får mig att fundera är om man överhuvudtaget kommer kunna staka fort i vinter.
De gick väldigt långsamt att staka inne i tunneln, de kändes som att man nästan stog still..
Jag funderar mycket på hur man någonsin ska kunna staka som min förebild Jerry Ahrlin.
Den dagen ja kan staka i närheten av vad han kan så skulle jag vara glad :)

I Tisdags var de ett steg framåt men nu har jag tagit 3 bakåt.
Stryketestet gick dåligt igår och idag gick löptestet sämre än förväntat.
För 2 höstar sedan så sprang ja mitt första löptest på 10.25, ja kan säga att idag är de inte mycket bättre.
Förstår inte va ja gör för fel. ja kommer fan aldrig snabbt upp för den dära backen.
Kanske är de meningen att de inte ska bli skidåkare av mig iaf, seriöst.
På 2 år så ska man göra nå framsteg om man har tränat över 500 timmar totalt sedan första gången?


Jag har en egenskap som skidåkare å de att ja kan staka bra. men inte kommer man någonstans på de, ja är sist på de dära jävla j-cuperna å de beror på att ja inte har nå hjärta lungor å utan de blir man inte nå skidåkare.
Ja kan staka pga att de är minst jobbigt av alla skidmoment som finns.
Men vill man vinna Vasaloppet en vacker dag så räcker de inte med att ja stakar utan ja måste ha bra syreupptag.

Men men. just nu känns de som att ja inte blir ett dugg bättre.
va har ja gjort för fel?


PS: tycker att folk är svaga som kallar sig skidåkare å skryter för kompisar att dom tränar så mycket men när de väl kommer till kritan så är dom inte så hård...
De låter värre än va de är...